Tuesday, February 2, 2010

Det vetenskapliga arbetssättet är sund förnuft

För att kunna bestämma vilket som var urämnet så måste de kunna förklara allt som händer genom det valda ämnets lagar och funktioner.

Eftersom världen saknar mening finns det ingen anledning till att försöka förändra den. Därför förlorar all kamp sitt berättigande. Men existentialismen är en handlingsfilosofi. Eftersom det är endast människan som kan ge sin värld en mening, borde vi ju också i största möjliga utsträckning göra detta. Även om den mening vi ger något inte är "sann" för tid och evighet, är det ändå en mening. Vi ska alltså engagera oss, vi har friheten och vi skall använda den. Faktum är att ingenting egentligen begränsar människan. Existentialismen betonar engagemanget och det fria ställningstagandet.
När någon ber om hjälp (bedjandet) innebär det att någon ber den Andre att uppge sin frihet för att hjälpa honom/henne. Jag värderar alltså min frihet och min vilja att uppnå mitt mål högre än för den Andre att göra samma sak. Därför är bedjandet omoraliskt. Som motsats sätts istället hjälpen. Alltså den helt oegennyttiga hjälp som jag kan erbjuda den Andre för att uppfylla dennes mål. Jag handlar här efter min egen frihet samtidigt som jag hjälper den Andre att uppnå sitt mål. Men hur vet jag att den Andres mål sammanfaller med vad jag anser vara rätt? Här anses att vi oftast förutsätter att den Andres mål även är eftersträvansvärt för mig.
Tidshjul för 2010 hade just börjat rulla och Haiti hade kommit efter från starten. Någon längst bak i vagnen sträckte då ut sin hand för att hjälpa Haiti upp på fötterna igen och på vagnen. Här uppfylls då den Andres mål att komma med på vagnen utan att Någon på vagnen behövt ge upp sin frihet, då Någon handlade ju med sin egen fri vilja. Men den hjälpande vet inte om Haiti var på väg till att skada någon annan eller till det goda dagliga skolarbetet bland omvärlden. Men den som har hjälpt Haiti, så har långt, har förutsatt att Haitis mål är gott varför omvärlden har hjälpt Haiti på vagnen igen.
Fordringen, att vara tvungen att göra på ett visst sätt givetvis är ett ingrepp i såväl Haitis och omvärldens frihet. Omvärlden redogör för Haiti och de hjälpande för sitt mål, och uppmanar de med samma mål att slå omvärlden följe. På detta viset kan flera parter enas om något gemensamt utan att för den skull uppge sin frihet. Annorlunda är det förstås då någon av plikt måste kämpa för ett mål som vederbörande inte delar. Frågan är ställd, hur ska man låta Haiti behålla sin frihet efter detta?
Då vi föds är det första som ligger framför oss ett intet, och vad vi fyller detta intet med kan inte på förhand bestämmas. Vi fyller vårt intet med vad naturen erbjuder, när vi kastas ut i en värld där vi existerar och därför blir "människan ingenting annat än vad hon gör sig till.” Detta är ett påstående att ifrågasätta. Att människan har ett genetiskt arv som bestämmer delar av hennes egenskaper är idag vetenskapligt klarlagt. Dessutom kan man undra hur man kan avgöra vilka som är människor om människan som grupp saknar gemensamma egenskaper. Vi kan ju inte påstå att vi väljer att bli människor för då borde det även finnas en del människor som väljer att inte bli människor - vilket skulle ge underliga konsekvenser. Med andra ord så bestäms vi av vårt arv men vi vet inte hur och vad som bestäms. Det viktiga med dessa tankar är att vi kan, åtminstone till stor del, bryta oss ur det liv vi lever och skapa oss ett nytt.
Vi är dömda till en frihet. Vi lever i en absurd värld, utan några inneboende normer och värderingar. Vi kan aldrig förlita oss på någon regelbok om hur vi ska handla, utan alla värden är mänskliga uppfinningar och därmed varken sanna eller eviga. Därför måste vi själv uppfinna vår moral och handla efter den. Varje situation vi befinner oss i är en ny situation och vi kan aldrig tillämpa samma moral på alla situationer. "Ni är fri, välj, hitta på. Ingen allmängiltig moral kan säga er vad som är rätt att göra; det finns inga tecken i världen att gå efter". Men det är inte så enkelt att jag bara väljer för mig själv, man väljer också för hela mänskligheten. Då jag gör ett val måste jag även vara beredd på att det finns de som kommer att följa mitt exempel. Om jag engagerar mig för att bygga en egen politisk plattform, även alla andra borde följa mitt exempel "... och ingenting kan vara gott för en själv utan att vara det för alla.”.
Vi är alltid ansvariga för våra handlingar. Men inte nog med det, vi bär även ansvar för dem som fattar samma beslut som vi. Genom att välja en väg har jag ju också visat andra den valmöjligheten, och den möjligheten anser jag i så fall även vara god för dem som väljer den efter mig. Därmed blir jag även ansvarig för dem som fattar samma beslut efter mig.
Men vilka två personer är i precis samma situation? Alltså, vilka har genom livet fattat exakt samma val? Ingen! Att jag gör ett val behöver inte alls innebära att jag anser detta vara gott för alla andra individer. Och valet måste anses som individuellt. Vårt ansvar är alltså totalt, vi kan inte avsäga oss det genom att skylla på till exempel feghet, då vi väljer att vara fega. Varje val är alltså människan helt och slutgiltigt ansvarig för, och då även för de som efter oss fattar samma beslut.

Followers

About Me

My photo
I know, no matter how I express myself or in any other way; whatever I do, say or write can or will be used against me, unless You would want to be with Me.